Det sägs att det officiella språket som kommer att talas i himlen är finska. För att det är så himmelskt vackert? Ja, kanske det.. men kanske främst för att det tydligen ska ta en evighet att lära sig. Jag har iallafall påbörjat mina studier i detta himmelska språk redan nu i en nybörjarkurs. Där går jag tillsammans med ett tjugotal andra människor från hela världen. Jag tänkte att jag skulle berätta lite om mina framsteg här i bloggen, och kanske förklara vad som skiljer finskan från svenskan, och om det till och med är så att det kanske finns likheter mellan våra språk.
Till att börja med är finskan ett språk som tillhör de finsk-ugriska, medans svenskan tillhör de germanska. Det är alltså två språk som inte ens är kusiner med varandra. Men tack vare att de trots allt är grannar så har de ändå lyckats influera varandra på olika sätt, och man kan därför hitta en hel del svenska ord i finskan, och tvärtom. Finskan har färre ljud i sitt språk än svenskan, och finnar tycker till exempel mycket mer om att säga ljuden t, k och p istället för d, g och b. De gillar heller inte bokstaven f, utan säger hellre något ”lättare” ljud som hv eller v istället. Dessutom tycker de att det är onödigt att ha mer än en konsonant i början av ett ord, så strand blir till ranta till exempel.
Här kommer några fler exempel på ord från svenskan som flyttat över till finskan (enligt mig alltså):
Soffa -> Sohva.
Kaffe -> Kahvi.
Stol -> Tuoli.
Strand -> Ranta.
Choklad -> Suklaa
Filmrulle -> Filmirulla
Hatt -> Hattu
Färg -> Väri
Country -> Kantri
Visst verkar finskan ganska lätt när man ser detta? Man ändrar bara några ljud i ett svenskt ord så får man ett finskt. Det kanske inte kommer att ta en evighet att lära sig finska ändå.. det kanske bara tar en halv evighet. Eller?
Lycka till Peder!
Jag försöker lära mig lite arabiska. Kan du gissa vad qahve betyder?
Tack! :)
Hm.. den var klurig, men jag gissar på kaffe! :) Var det nära? Lycka till med arabiskan.. det låter nästan snäppet svårare än finska faktiskt!
jag kan sukukokous. den ni!
och kurkku och kinkko och (olä) hyvää (fast tveksam till stavningarna...).
Hej!
Det finns ännu äldre rötter i det finska språket har jag hört, från indoeuropeiskan, fast jag kan inga exempel så här på rak arm. Men det kan förklara hur det kan finnas gemensamma ord i språk som ligger mycket mer fjärran.
Exempel på låneord från finskan till svenskan är pojke(poikka), känga (kenkä).
Ole hyvää!
Marjut
Jag tipsade fler om denna sida - tack!