När mammabarn-gruppen träffas går det rätt livat till och kärlek uppstår ofta mellan de små deltagarna. Under den senaste träffen, mitt under att fysioterapeuten höll på att visa några vanliga övningar som man kan göra med bebisarna, fattade två av deltagarna varandras händer och de ville inte släppa varandra. Det såg riktigt gulligt och sött ut. Grabben vår tittade storögt på det som hände på golvet. Vår son som är yngst i gänget är den som har mest hår av alla bebsiar. Han är också mycket aktiv för sin ringa ålder. Det är roligt att se hur han växer och utvecklas varje dag. Ansikten, lampor och allt som rör sig är spännande. Vi gläds åt vår lilla familjemedlem! Det kan knappast finnas något häftigare och mera kärleksfullt än att få ta upp sin nyvakna bebis som sträcker på sig, gnuggar ögonen och ler det bredaste leendet han kan när han ser sin mor eller far. Det är lycka det!
Jaa, det är lycka det! :)